byEmschen       Vi som bloggar här       Vill du synas här        Kontakta oss
I❤️CRETE

Hur många foton tog jag egentligen?

juli 24, 2016 av Maria Inga kommentarer

2016-07-24-11-06-512016-07-24-11-07-03Någon gång måste man ta sig tillbaka till livet. Och det är dags nu. Nu är det tid för mig att lämna min bubbla och höja blicken igen.

Den senaste veckans upp-och-ner-känsla börjar lägga sig. Så igår var det dags att kolla tvättkorgen (OMG, full igen?), leta upp kabeln till kameran (hmm, drog ur batteriet, två minneskort var visst lite för mycket för att tanka över på en gång), flytta bilder och börja gå igenom vad jag faktiskt har fotograferat.

2016-07-24-11-07-41Oi… Det kommer ta lång tid att gå igenom men en snabb genomblick visar så mycket kärlek och skratt där på skärmen och det är väl vad livet går ut på, eller hur? Kärlek, skratt och tårar – allt hand i hand. Små armar runt min hals när Bellis kryper närmare, min lilla låneflicka. En varm blick som ser rakt in i mitt hjärta eller väninnan som ler sitt vackraste leende varje gång vi ses.

Ja, nu höjer jag blicken igen och fortsätter ut i livet. Det är så det ska vara.

Kärleken vinner alltid

juli 22, 2016 av Maria Inga kommentarer

Igår blev jag ett år äldre. Jag har inga problem med det, jag tycker om min ålder. Men jag ville förtränga dagen för att en saknad var så mycket större än en solig himmel. Jag ville inte möta saknaden av ett kort som alltid kommit. Ett kort med spretig handstil och med så mycket kärlek att det riskerade att spränga kuvertet. Saknaden efter mormors ord som alltid gick rakt in i själen.

Men solen gick upp även denna dag, som alla andra år. Varmt och med ljumma vindar, riktig sommar. Som alltid. Och som alltid är de flesta på semester men på mitt rum låg en chokladkaka och väntade på mig med en hälsning om en fin födelsedag och födelsedagslunch i solen med snack och fniss. Och mobilen svämmade över av kärlek från hela världen. Och jag var ok. Jag var inte ledsen, jag hade förlikat mig med tanken.

Efter en hetsig Pokemonjakt runt Allhelgonakyrkan med en son som slaviskt följde kartan i mobilen, fick jag äntligen min födelsedagsfika nere på Ebbas. Och där satt mamma som en överraskning under ett äppleträd och lugnet la sig ytterligare runt hjärtat.

Men de som satt där i trädgården igår, fick se hur jag bröt ihop och bara grät. Hur sonen hämtade servetter och klappade på mig. Och det enda jag kunde säga var: Hon hann… Men hur…?

2016-07-22-06-26-58Hon hann… Trots sin demens som gjorde att hon knappt kände igen oss när vi hälsade på, så hade hon tvingat iväg min moster att köpa ett kort. Och hon skrev bara två meningar och de sista orden går knappt att läsa och bara dagar senare fick hon sin stroke och blev liggande där i sin säng med slutna ögon, tills hon gick. Men innan det gick hennes tankar till mig och hon hann.

Kärleken vinner alltid! Den vinner över sjukdom, sorg och till och med döden.

…och störst av dem är kärleken…

Gästbloggeri

juli 20, 2016 av Maria 5 kommentarer

2016-07-20-18-53-082016-07-20-18-47-01Alltså vilken skum känsla, att se sina egna ord i någon annans blogg!

Jag har skrivit mitt första gästbloggsinlägg. Och det var så skönt att få skriva om något som redan var bestämt, något som handlar om något så basic som min blogg. Och med de orden kom jag på att jag älskar min blogg. Jag älskar att blogga, jag älskar att dela med mig, jag älskar att se bilderna jag ska lägga in, drömma om mönster och text tillsammans. Ja, jag såg på min bloggkärlek med nya ögon.

Och om ni vill läsa mitt inlägg och även spana in en fantastisk blogg där söta Anna huserar, klicka in här!

2016-07-20-18-43-02Och nu är det dags att börja spåna på nästa gästspeleri men vad det blir, det får ni se när det är klart.

 

I love you when I miss you

juli 20, 2016 av Maria Inga kommentarer

2016-07-20-12-53-13Nä, nu orkar jag inte vara sorgsen mer. Nu orkar jag inte sakna så hjärtat brister, nu får det vara nog. Det är dags att börja planera!

I ett svagt ögonblick skickade jag sms till min mamma: Om du vill att jag ska sjunga, så gör jag gärna det.

Ja, det var ju ett bra initiativ! Nu måste jag ju leta upp en sång också, om det inte redan är bestämt så klart men jag har på känn att det min mor vill att jag ska sjunga kommer gå lite för högt i tonart för vad min gråtiga röst kommer orka med och visst är det ok att man brister lite när man tar farväl men jag vill helst inte slakta en låt där framme. Så jag letar och tänker.

Men nu orkar jag snart inte mer. Det får vara nog med trötthet, saknad och sorg. Jag känner mig trots allt lite rakare i ryggen idag (efter en mastodontsovning igår) och inte lika sliten och splittrad. Jag vill fortfarande hoppa på första bästa flyg från Sverige men jag känner mig inte lika tung över att jag måste stanna där jag är. Nu tar vi tag i detta, nu reder vi upp allt och lägger nya planer.

Och sorgen krympte lite till och såren blöder inte lika mycket.

I love you when I miss you and when you’re here, I don’t miss you.

Och solen går upp igen

juli 19, 2016 av Maria Inga kommentarer

2016-07-19-06-07-10Och solen går upp även idag.

Och tiden ska läka alla sår, sägs det. Men jag tror inte riktigt att äkta känslor någonsin läker, varken äkta sorg, äkta svek eller äkta kärlek. Jag tror att vi lär oss leva med känslorna, lär oss plåstra om såren och till slut blöder det inte lika lätt. Men läker, det gör de inte.

Och jag vill inte det heller. Jag vill att mina känslor ska vara lika råa som de kan vara underbart sköna. Jag vill känna allt på en gång, jag vill vara högt i himlen av glädje, jag vill gråta som om sorgen aldrig kommer gå över. För då har jag gett mitt hjärta, öppet och rent.

Inget läker men jag ger mina sår lika mycket kärlek, de är beviset på att jag älskat.

You look funny…

juli 16, 2016 av Maria Inga kommentarer

2016-07-16-13-17-492016-07-16-13-18-06Man måste få presenter när man blir strandad i kalla Sverige. Och så klart levererar mamman. Ny keps, ny skolväska och ny tischa så klart.

Guidens ene kompis har en extremt stor butik där de syr loggor, trycker tischor och allt annat man kan önska sig. Och han anlitas också av företagen runt om i stan för att fixa deras kläder med logga på. Vilket var bra för mig eftersom jag ville ha en tischa med mitt favvocafés logga. Medan vi stod där och väntade på att vännen skulle bli klar, såg jag denna texten och föll som en fura! En självklar pressie till min sötnöt!

Visst blev den bra?! Säg till om ni behöver vägbeskrivning till den bäste tischatryckaren i hela världen – eller i alla fall i Rethymno.

Kan vi stanna tiden lite?

juli 15, 2016 av Maria Inga kommentarer

2016-07-15-18-12-16Kan jag få stanna tiden lite? Bara länge nog för att få säga tack.

Tack till min mormor för att jag får ha hennes styrka, hennes livsglädje och några av hennes ägodelar som hon varit otroligt stolt över och burit nära sitt hjärta.

Och tack till min mamma som skrivit små lappar om sakerna, så jag alltid ska komma ihåg.

Och min moster, som kommer viska mitt tack i mormors öra, när jag nu inte kan göra det själv.

Tack, älskade mormor.

Saknar

juli 14, 2016 av Maria 2 kommentarer

2016-07-14-21-17-292016-07-14-21-18-42”Välkommen hem! Har du haft en skön semester?”

Hem, semester, tillbaka till jobbet…

Och jag ler, säger ”Tack så mycket, jo, det har varit underbart!” och mitt hjärta brister lite varje gång.

Så det blir tyst lite just nu, bara tills sorgen har lagt sig lite och tårarna inte hotar att svämma över.

Älskade lilla ö – hur kan du ha ett sånt hårt grepp om mig?

Idag gör vi IKEA

juli 8, 2016 av Maria 2 kommentarer

2016-07-08-15-56-13Världens sjukaste känsla!

Jag såg alla namnen jag kände igen och kunde uttala men jag kunde inte läsa på en enda lapp! Jag fick klicka runt på hemsidan eftersom jag inte förstod vad där stod men allt var ju likadant. Guiden har aldrig (!!) varit på IKEA innan! Kan ni tänka er det?

Eftersom han äger ett hus med 20 lägenheter som han hyr ut, så har jag jobbat lite med hemdekoration denna veckan. Möblerat om och donat lite, för att få rummen att se lite större ut och så där – ja, ni vet. Så då måste man ju åka till IKEA också – vad är lägenhetspiff utan IKEA??

Men vilken chock – affären är som en tredjedel av restaurangen på Svågertorp! Där finns lite glas och småplock men allt måste beställas. Så när man väl är klar, sätter man sig med en säljare som lägger in en separat order och sen får man bestämma om man vill hämta det själv eller få det levererat. Fraktkostnaden är löjligt billig, från Souda till Rethymno (cirka 1 timmes bilfärd) € 4.95. Jag kollade upp frakten mellan Malmö och Hjärup för några år sedan – 490-500:- (€49-50) så snacka om skillnad!

Så nu har vi varit på IKEA, en liten bit av hemma i ett annat hemland. Vilken fars!